nationsutgång

Idag är det onsdag och därmed lill-lördag. Ikväll är det alltså okej att gå ut och bli aningen rund om fötterna. Lagom rund bör tilläggas. Vi i The Mansion förespråkar inget "supande" eller "krökande". Vi anser att man bör dricka med måtta och behålla kontrollen fullt ut. 

I alla fall är det Mastern och Eva som ska ut på stan och slarva ikväll. Vi börjar kvällen med ett par öl på vår arbetsplats, Botulfs, och därifrån tar vi oss vidare till VG's (Västgöta nation). För mig är det faktiskt terminens första nationsutgång som äger rum och jag är extremt spänd. Vad har hänt sen sist? Vilka kommer vara där? Några kända eller bara okända? Kommer jag vara den enda som är född på 80-talet? Ja, frågorna är många och det är fullt omöjligt att få dem besvarade just nu. Vi får helt enkelt ta det som det kommer eller som de säger: "play it by ear". 

Partystassen är på och vi sitter och skrockar i soffan.

/Mastern

sick in bed home alone

Hade stora planer för den här dan ska ni veta, och här ligger jag - ensam, övergiven och sjuk i mastersängen. Gjorde allt som stod i min makt för att ta mig ner till Skåneland och The Mansion tidigt imorses. Alarmet började tjuta 05.00 i Munkedal och efter en timme satt jag på bussen mot Torp där jag fick göra ett bussbyte till Göteborg. Här måste jag poängtera att under den vakna stunden ombord på bussen var det oerhört fridfullt. De få resenärerna satt i en klunga längst fram med slutna ögon. Utanför var det fortfarande mörkt och vi var nästintill ensamma på vägen. Jag satt och försökte filosofera kring livets mening ett tag innan jag åter föll i sömn. Ett fint ögonblick det där.

På Centralen i Göteborg klev jag ombord tåget i riktning mot Malmö/Köpenhamn och somnade ganska fort. Vaknade med jämna mellanrum av att jag antingen låg mot passageraren-till-höger:s axel eller att jag hängde ut i mittgången. Vid ett enstaka tillfälle gjorde mitt uppvaknande mig mycket förfärad. Jag kände genast att någonting inte stämde, min mun var vidöppen och jag kände mig blöt runt hakpartiet. Jag förde långsamt högerhanden mot ansiktet och det jag så väl visste, men förnekade in i det sista, var sant. Jag hade vaknat av att jag dreglat i sömnen ombord på SJ:s intercitytåg. Skammen var enorm.

Detta missöde ledde till att jag fick ställa in jobb och andra aktiviteter idag. Nu ligger jag alltså här i min ensamhet full av skamkänslor och förnedring.

/Mastern

ja må han leva

Idag fyller lillebror Nicke fjortis. Som den goda och givmilda syster jag är tog jag tillfället i akt att ta en weekend hemma och gratta honom. Istället för att gå in och sjunga för honom vid sju snåret imorses smög jag mig in på hans rum, satte på datorn, såg till att högtalarna var på maximal volym och satte på denna låt:

http://www.youtube.com/watch?v=T-ET_-NYVJk

Responsen blev inte riktigt den jag hade väntat mig men festligt tyckte jag att det var.

/Mastern

individualism i kollektivet

Något vi har diskuterat det senaste i kollektivet är att föra en mer individorienterad politik. Som det ser ut nu lever vi i ett kollektivistisk hem där alla beslut fattas gemensamt dock med Masterns vetorätt. Vi delar på det mesta och spenderar mycket tid ihop. En hetsig debatt angående detta ämne har förts bland oss och den stora frågan har varit huruvida vi ska omorganisera The Mansion eller inte. Jag har, under hela min vistelse i kollektivet, förespråkat ett mer privatiserat och individualiserat levnadssätt. Nu har också Eva kommit på bättre tankar, hon kom med en mycket klok insikt häromdagen: att vi bör följa västvärldens utveckling och tänka mer på individen och inte massan.

Madde har även hon insett mer och mer att individen framför kollektivet är det enda rätta hos oss. En som däremot inte är lika mottaglig för detta är Moa. Hon värderar det kollektivistiska något så oerhört högt. Men då majoriteten är för en omorganisering så att det blir mer fokus på det individuella planet kommer vi ta till följande drastiska åtgärder:

- Inga mer gemensamma måltider
- Schemalagda dusch- och längre toabesök
- Läsning och studerande görs i det egna rummet och EJ i matsalen eller sällskapsrummet
- Inget umgänge i kollektivet efter 21.00
- Eget toalettpapper ska användas
- Ytterkläder, skor osv förvaras i det egna rummet
- Söndag är vilodag och då ska man hålla sig i det egna rummet med stängd dörr
- Eventuella hembesök ska anmälas i god tid

/Mastern

torsdag i kollektivet

Imorses hände något väldigt otippat i The Mansion; alla var uppe samtidigt strax efter nio och det blev en slags ofrivillig gemensam frukost. Detta scenario är mycket sällsynt och händer kanske max tre gånger per termin. Jag hade faktiskt planerat in en master-sovmorgon just idag då jag jobbat och stått i de senaste dagarna men vaknade givetvis tidigt. När jag steg ut ur masterbedroom såg jag Eva och Moa runt köksbordet och suckandes tänkte jag att här blir ingen lugn morgonstund inte. Evas uppsyn gjorde att jag blev lätt chockerad. Den här människan har inga problem att sova fram till seneftermiddagen så ni kan förstå min förvåning över hennes tidiga uppstigande. Det visade sig snabbt att hon hade ett seminarium att gå på och samma var fallet för Moa. 

Ett par minuter efter jag slagit mig ner bredvid de andra kring bordet klampar Madde in genom ytterdörren. Vart hade hon varit så tidigt i ottan undrade vi nyfiket. Hon log brett och deklarerade att hon minsann innan frukostintaget hade tagit bilen till naturreservatet Skrylle och gått fem kilometer i soluppgången. Det hade varit något alldeles fantastiskt ljuvligt sade hon. Jävla hurtbulle var den första tanke som slog mig. Sedan kom ilskan. Varför i helvete hade hon inte väckt mig och frågat om Mastern skulle med? Att bara ta sig friheten att ta bilen utan att över huvud taget överlägga detta med Mastern är ett extremt snedsteg i kollektivet. Det här kommer naturligtvis leda till konsekvenser för henne. 

Ha aldrig ryggen fri Madde lilla.

/Mastern

vackert

Se hit!

/Mastern

the mansions historia

Har fått indikationer från er läsare att ni är nyfikna på vår konstellation. Alltså varför bor Mastern, Eva, Madde och Moa tillsammans i The Mansion? Hur kommer det sig egentligen att just vi hamnade på Grönegatan? Var det en slump eller var det planerat in i minsta detalj? Historien kan göras extremt lång men jag väljer att göra den något avhuggen. Vi kan börja med att spola tillbaka bandet till 11 september anno 1987. Denna höstdag föddes Madde och från den dagen har hon varit min lillasyster, ständigt närvarande runt mig med sin enorma respekt för mig. Det föll sig med andra ord naturligt att hon flyttade in i mitt Mansion januari 2009 för att kunna göra det hon är bäst på - tillgodo se mina behov. 

Låt oss nu istället gå några år framåt i tiden till si sådär 1996 och befinna oss i Björndalen - hjärtat av Trollhättan. Det var på denna plats och vid den här tidpunkten Eva bestämde sig för att hon ville gå på ett Folkets hus-disco en fredag kväll. Om jag inte minns fel var det Halloween. Jag och Eva gick i samma klass men kände inte varandra något vidare. Eva hade satt sig med den gamla hederliga klasslistan och ringt runt till samtliga flickor i klassen i hopp om att finna danssällskap för kvällen. När hon desperat frågat alla i klassen förutom en stackare tänkte hon ge upp. Kan ni gissa vem som var kvar på listan? Rätt svar: Caroline Johansson, tel: 0520-429535. Jag glömmer aldrig Evas första fras av det telefonsamtalet. "Hej det är Eva, nu har jag ringt till alla förutom dig, vill du gå på disco med mig ikväll?" Det var alltså här vår fina och djupa relation föddes. Vi hade en fantastisk kväll ihop på discot. Som vi dansade. Och som vi skrattade sen. Under kvällens gång insåg vi att vi hade gemensamma intressen. Smink, killar och kläder låg oss båda varmt om hjärtat och kanske var det just dessa intressen som gjort att vi hållit ihop sedan dess. Även här föll det sig naturligt för Eva att, efter ett par år ifrån varandra, flytta in hos mig i The Mansion sommaren 2008.

Sist in är vår allas Moa. Vi föll allihopa för hennes härliga skånska och lät henne flytta in så fort hon stod utan boende slutet av sommaren 2009. För att ta reda på hur vi påträffade just denna pågatös får vi vrida tillbaka klockan ytterligare ett år. Det var Madde och Eva som först stötte på Moa på beteendevetenskapliga grundkursen de läste ihop. Moa lyckades charma dem direkt med hennes kopiöst stora ordvitseförråd. Vid ett senare tillfälle på stan blev jag och Moa presenterade för varandra och tycke uppstod genast. Det var därmed skrivet i sten att Moa hade en given plats i kollektivet. 

Här nedan ser ni Mastern tillsammans med respektive:

Madde

Eva

Moa

/Mastern