fredag 29 januari 2010

bilder säger mer än 1000 ord!

Kära vänner, vi är tillbaka i kylan och det deprimerande Sverige. Efter en hel del sömn är vi nu redo att berätta om vår fantastiska resa till Gambia. Detta gör vi i form av fotografier. Av dryga 500 foton har vi valt ut de som bäst beskriver vårt äventyr. Enjoy!
 


Vårt ospecificierade boende visade vara sig en hit.

Kvällsunderhållning på hotellet.

Såhär går man runt med sina bebisar i Gambia. Varför släpa runt på en barnvagn liksom?

Ingen ovanlig syn på stranden.


Soldyrkarn är i paradiset!


Maddes egna Mowgli!







Får det lov att vara lite fisk som ligger framme i 30 grader? Flugorna får du på köpet!


Mastern gör upp i affärer.

Vi följde med PRO på en bussresa en dag.


Här simmar Madeleine Johansson runt i poolen på lyxhotellet. Hon gör allt för att vara i så bra form som möjligt t o m på semestern i lyxparadiset. /Utdrag ur Se&hör 

Maximal avkoppling på stranden.


Vakten på nattklubben letade upp oss på stranden dan efter. Det var omöjligt att gömma sig för de gambianska killarna. 

Här bråkar de om turisterna, fruktdamerna.

Lamin poserar i sin danska läkarskjorta.

Vår vän som bjöd hem oss.


 

Studiebesök på en skola.



Gambia måste ha världens gladaste barn!

Så söt!

Mastern blev hembjuden till en afrikansk familj.


Inne hos familjen.

Här fick jag lämna av Madde de dagar jag inte orkade med henne.

The fruit guys, Lamin och Ismael.



Mastern i sitt ässe. 


Vi avnjöt en oerhört strikt och stel middag på hotellet en kväll.

Tog oss en och annan gambiansk öl, Julbrew.

En snygg gambian!


Försöker se african ut.


Madde delar ut medhavda pennor till barnen som blev överlyckliga!

"Hej på dej du, lille vän!"


Vår sista kväll spenderade vi på stranden med ett gäng afrikaner. Här ser ni Madde och hennes friare Ismael.


/Mastern

onsdag 27 januari 2010

we love the gambia!

Sista heldagen i Gambia och vi maste erkanna att det kanns oerhort trakigt att lamna detta fantastiska land. Vi har kommit till insikt, det tog oss fem dagar. Och det angrar vi djupt. Nu har vi mer och mer vagat slappa in afrikanerna i var semester och det vager upp resan sa enormt mycket. Vilka harliga manniskor de ar! Det ar helt otroligt. Manga ser oss bara som vandrande planbocker men langt ifran alla. De allra flesta vill bara val och vara vara vanner.

Resten av dagen ar planerad in i minsta detalj. Forst ska vi med en gambian som vi traffade pa en nattklubb igar och ata middag hemma hos hans familj. Sedan ska vi rida langs vattenbrynet i solnedgangen och darefter ska vi hanga med ett gang gambianer, ata gott, lyssna pa deras underbara musik och bara njuta av att vara med varldens gladaste befolkning! Det kommer bli en mycket spannande eftermiddag.

Imorgon for vi hem och kommer anlanda i Lund klockan fem pa morgonen. Ses da!

/Mastern

storbak i dubbel bemärkelse!

Så var de två undersåtarna Eva och Moa ensamma i The mansion. Rummen ekade, pappersbladen prasslade ovanligt högt och vid minsta lilla steg någon tog ryckte man till. Vi var övergivna. Vi var förkrossade och visste inte alls vad vi skulle göra. Vems krav skulle vi nu uppfylla, vem som skulle vi nu slava (ehh, menar såklart hjälpa frivilligt) för när inte Master var i lägenheten?

Som ni säkert alla vet tog vår Master Caroline med sig Madeleine (som efter en tuff kamp till slut vann dödskampen, no bitterness) till sydligare breddgrader för några dagar sedan för att glassa där i en vecka. Och det är med lite sorg i ögat vi beklagar dem de komplikationer som har uppstått, men vi önskar dem bättre lycka på vägen de sista dagarna. Men nu, till det viktigaste och det mest centrala: The Mansion!!

Efter några dagars sorgarbete i ensamheten insåg vi, Eva och Moa, att The Mansion måste leva vidare. Så, då gjorde vi någonting vi inte gjort på länge. Vi bakade. Och bakade. Och bakade. Och så bakade vi igen. Muffin med alla dess smaker och former, drömrulltårta (varav den andra blev mer smörkräm med rulltårta) och idag när Moa kom in genom dörren från gymmet (som hon ensam fått kämpa sig igenom, då detta är hennes och Masters måndagsfavoritpass) möttes hon av en kakdoft. Eva som denna vecka är skolomotiverad (och mest hoppar runt som en studsboll) hade gjort små, supergoda syltkakor. Även dessa kakor gick som de andra kakorna snabbt ner i våra magar och redan nu planerar vi vår nästa bakning.

Kollektivet har alltså storbak i dubbel bemärkelse (och för er som inte förstår det, syftar denna mening till bakverk och till de två gigantiska bakdelarna som vi nu har införskaffat oss) nu, men tröstätning kommer antaligen upphöra och ersättas med lycka när vårt kollektiv är komplett igen. Can't wait!

Ursäkta för dålig uppdatering, men vi hoppas att alla våra kära läsare mår bra och vi tackar för alla de frågor som strömmar in till oss. Tyvärr vågar vi inte svara på dem utan Masterns tillåtelse och därför hoppas vi att ni har förståelse för den lilla väntan det tar. Puss på er alla från Eva och Moa

måndag 25 januari 2010

ny uppdatering

Det ar nog dags att ater igen uppdatera er om ny fakta. Vi har det helt underbart har. Vi har letat oss ut fran hotellrummet da Madde borjade bli aningen deprimerad darinne. Nu borjar brannan ta form (las: brannskadade) och vi vet hur man hanterar alla killar som vill gifta sig med oss; vi totalignorerar dem. Da brukar de efter kanske fem minuter istallet for 50 minuter fatta vinken.

Mastern har aven fatt uppleva nagot helt nytt: namligen att leva primitivt. Utan vare sig klader, hygienartiklar osv har jag fatt klara mig under de senaste dagarna. Har kopt mig en fantastisk afrikansk klanning som jag gar i i tid och otid. Det basta med denna bagageincident ar att jag kommer fa ersattning, 6900 dalasis vilket motsvarar dryga 2000 SEK. Kruxet ar att jag maste shoppa nodenheter for alla dessa och kunna uppvisa kvitton for att fa cashen. Imorgon ska vi pa Citytur sa da ska det shoppas!

Nu ska halva kollektivet pa krokodilsafari. Har hort att det ska ge lycka i affarer att hoppa i och bada tillsammans med krokodilerna. Sa gissa vem som gladeligen kommer att plaska runt bland alligatorerna? Ingen mindre an den stora affarskvinnan, Mastern!

/Mastern

fredag 22 januari 2010

halsningar fran the gambia!

Hej allihopa, vi tankte bara informera er om att vi har det fantastiskt underbart har nere. Solen skiner som aldrig forr och det vimlar av snygga unga manniskor. Lokalbefolkningen ar hur gastvanliga som helst och alla vill garna prata med oss. De foljer oss med sug i blicken och tjoar till oss att vi ar vackra. Jag tror inte att man kan fa det battre an sa har.

Okej, vi gor ett nytt forsok. Glom det jag skrev ovan. Solen har varit framme max en timme idag. Vi har dragit ner medelaldern med typ femtioelva ar och lokalbefolkningen ar verkligen en pain in the ass. Och till raga pa allt fick inte mitt bagage folja med fran Kopenhamn. Med andra ord ar det kvar pa Kastrup med 17 andra vaskor som av nagon javla anledning inte kom med planet. Sadar ja, nu vet ni precis hur laget ar. Vi ska nu ga tillbaka till hotellrummet och spendera resten av veckan dar. Hoppas ni har det fint hemma kara vanner!

/Mastern

onsdag 20 januari 2010

innan avresa

Imorgon bär det av till Afrika och Gambia. Madde är väldigt förväntansfull och spänd. Jag försöker lugna ner henne så gott det går. Så himla fantastiskt kommer det väl inte bli. Herregud, man har väl rest förut. Det är ju inte första gången menar jag. Hon lyckades också övertala mig att lägga ut före- och efterbilder från vår resa. Här nedan kommer följaktligen "förebilderna": 

Som ni ser här har Mastern en mycket bra framförhållning då hon redan har bikinin påsatt. Man ska alltid vara redo att möta solens alla strålar!